Man kan om man bara vill.
I början av december startade jag och Erik en tävling: 20 nyttiga dagar. Inga chips, inget godis, ingen pizza, ingen Donken-mat, inget fika. Alkohol och snus/cigaretter har varit tillåtet vid ett valfritt tillfälle under dessa 20 dagar. För att undvika huvudvärk deluxe varje dag har Coca Cola varit ok att dricka.
 
Idag är dag nummer 14, och jag är chockad över hur bra det faktiskt har gått. Ni som har hängt med här ett tag vet ju att jag med glädje slukar flera påsar chips i veckan. Jag trodde att abstinensen efter mina älskade naturchips skulle komma smygande ganska fort, men jäklar alltså.. jag har varit helt desperat EN gång, och då var Erik lika hysterisk han, så vi stöttade varandra lite. 
 
Dom fem första dagarna hade jag dock så ont i huvudet att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Jag låg i soffan med tårar i ögonen medans mamma satt bredvid och sa att: "sådär är det förstår du Emma, när allt socker går ur kroppen, men ta ett glas med cola så ska du se att det släpper". 
 
Det värsta har varit att stå över allt julgodis som finns. Jag har inte ätit en enda lussekatt och knäck som typ är julens höjdpunkt har jag snällt fått låta bli. Två gånger har jag varit nära att göra bort mig: det har stått fika på bordet och jag har tagit en bulle/kaka i handen, men har lyckligtvis kommit på mig själv ganska fort. 
 
På bröllopet gjordes dock ett undantag, med Eriks godkännande givetivs, för att jag skulle få smaka på mitt livs första bröllopstårta. Samma kväll förbrukade jag också min alkohol- och snuschans. En ynka liten snus tog jag. Fruktansvärt onödigt, egentligen. Jag skulle ju givetvis ha smäckat på med en hel dosa, när jag ändå hade chansen.
 
Slutsats: Jag är så jäkla nöjd med mig själv.