Hej hittade hit via Matildas blogg, oprofessionell. Jag ville bara skicka en liten kram och berätta en sak om mig själv som kanske kan hjälpa dig.
Efter att ha slutat med p-piller och gått igenom ett missfall så tog det ett tag innan hormonerna var på sin vanliga plats så att säga. När detta väl hände så kände mig en gång i månaden både ledsen, arg, jag vae otrevlig, ifrågasatte alla mina val i livet, tänkte ska jag göra slut med min karl, ville inte träffa någon, svarade inte ens i telefon när min bästa vän, syster eller mamma ringde vilket aldrig skulle hända annars. Jag blev en annan människa som kände oro och ångest och jag ville bara ligga i min säng. Jag fick ofta be om ursäkt för mina humörsvängningar, både till familj och karl. En dag läste jag en väns fb-uppdatering att hon har något som heter PMDS, snäppet värre än PMS kan man säga, och jag kände verkligen igen mig. Jag började skriva dagbok och läste sedan några månader bakåt och såg ett samband med mitt mående och att det var bara vissa dagar i månaden jag mådde piss. I mitt fall vid ägglossning och några dagar innan mens. Det finns väldigt bra sidor om PMDS som jag läste mycket på, även ett test. Jag tog med min dagbok, skrev ut det testet jag gjorde och gick till min vårdcentral. Man kan säga att jag var i upplösningstillstånd. För jag visste ju att snart kommer de där hemska tankarna, då jag mår som skit och att veta att det kommer komma. Jag ville inte må så dåligt mer. Annars mådde jag ju bra liksom, jag är en glad tjej och ganska social får jag säga så det var ju skit jobbigt när de dagarna kommer. Iaf, jag fick hjälp. Jag äter idag p-piller som heter YAZ men det finns andra alternativ. Idag är jag mycket mer lugn och i balans de dagarna kommer pga dessa piller. Jag mår så mycket bättre när jag vet att de där hemska tankarna och måendet inte kommer varje månad. Jag frågade min karl och min mamma om de tyckte att det var någon skillnad när jag äter dessa p-piller. 'Ja du är ju mycket trevligare.' Haha skönt att höra!
Jag skickar med en länk ifall du vill läsa lite om det. Jag vet att i början när jag fick upp ögonen för det så var det lite . 'Jaja men nu mår jag ju bra igen och allt är som vanligt, ska jag söka hjälp när jag mår bra.. det går ju över.' Men att söka hjälp för det här var det bästa jag har gjort!
http://alltompms.se/pmspmds
Ta hand om dig och hoppas det går bra med den lille valpen :)