LIVET ÄR INTE EN FEST

Det är inte mycket som gått som det ska den här veckan. Övertid nästan varenda dag på jobbet och jobb som jag tog med mig hem i början på veckan ligger fortfarande orört. (Vill förtydliga att jag inte tagit med mig ett barn hem och förvarat på köksbordet utan lite pappersarbete som vi på förskola faktiskt också sysslar med ibland) Som den lilla pricken över i så har också min telefon börjat krångla. IGEN. Skärmen är ju sprucken på en miljon ställen och det har jag inte orkat göra något åt, men nu är det ingenting som funkar. Alla appar stängs ner, det går inte spara några bilder, ibland är alla bilder helt plötsligt borta, jag skickar sms men det står inte att dom blir skickade och jag kan inte ta emot sms heller. Så förbannat tröttsamt. Vad ska en göra? Ringa till Tre och be om en ny? Jag vettifan. Har inte orkat ta tag i't. 
 
Om ni trodde att det var stopp där? Nej, självklart inte. Lowe har hamnat i nån sinnessjuk trots den här veckan och har åter igen blivit ett litet monster. Inte jättemycket mot mig, för en gångs skull, utan mot Jesper den här gången. Nästa vecka slår vi en pling till veterinären och frågar om vi får komma dit och kastrera honom så fort det går. Kanske att han inte är lika tuff och dominant när han blir utan sina balls. 
 
Och just det. Soffan vi beställde från Ikea som skulle komma lagom till den dagen vi flyttar in i nya lägenheten har fått nytt leveransdatum. Vecka 46 kommer den. Två veckor efter inflytt. Så jävla roligt, verkligen. 
 
Jag tackar för mig. 
Trevlig söndag på er!
1
Suzanne R

Nu saknar jag verkligen bloggen. Hoppas att du snart är tillbaka :)

Svar: Tack för kommentaren! Det värmer att höra :-) ibland kommer livet och dess små överraskningar lite emellan - men jag kommer säkert tillbaka snart!
Emma