Det har varit riktigt jobbiga pass på gymmet det senaste. Skitpasset i lördags har följts av ännu två stycken. Möjligt att överkroppen, speciellt axlar och armar, har gått något bättre men benen ska vi inte ens prata om. Herre min jävla gud, vad tungt det har gått. Igår gick jag till gymmet med låga förväntningar på mig själv och jag vet inte om det förstörde alltihop? Ville nästan gråta av irritation redan efter första övningen då jag kände att orken inte fanns över huvud taget. Kändes mest som att musklerna var gjorda utav bajs, typ.

 

Skrapade ihop fyra timmars sömn inatt och valde därför att ta en vilodag. Känner mig nöjd med det valet då timmarna på jobbet kändes som en evighet och mitt humör varit sämsta tänkbara under eftermiddagen. Klarade inte ens av att hålla humöret uppe för Lowes skull utan irriterade mig på cirka allting han gjorde förut, så det slutade med att mamma erbjöd sig att ta kvällspromenaden med honom så att jag kunde ta en långdusch och andas lite för mig själv här hemma. Skönt för mig och framför allt skönt för Lowe. Lille stackarn. Nu har en långt ifrån bra samvete, ska ni veta.

 

Men imorgon är det en ny dag. Förhoppningsvis är jag piggare då. Vi hoppas på det iallafall. Och vad kul det är förresten att se att ni är ett helt ok stort antal som kikar in här om dagarna. Tack för det!