HEJ VARDAG

Den lille ledigheten är slut för den här gången och om den liten stund ska jag åka upp till jobbet för att göra mina timmar. Känner just i denna stund att jag gärna hade legat kvar här i soffan och tittat på halvdåliga filmer ihop med Jeppe, men å andra sidan så längtar jag faktiskt efter både barnen och kollegorna så det känns väl ok att åka dit på ett sätt ändå. Dessutom gör jag bara fyra timmar om dagen ett tag fram över nu och efter min heltidssjukskrivning känns det som ett lagom steg att ta. Varken för mycket eller för lite liksom, utan precis vad jag egentligen orkar med. 
 
Ikväll tänkte jag försöka kika in här igen och uppdatera lite, bland annat med lite tips om en bra bok, men en har ju lärt sig under dessa år att det inte är någon idé att lova något. Ni trogna läsare kan ju alltid hålla en lilltumme för't iallafall. 
 
Hej hopp så länge.

SLUT PÅ JUL

Jaha ni. Då var julen slut för det här året och det känns knappt som att den har varit här över huvud taget. Tycks dock inte vara den enda som varit helt utan julkänsla det här året så det får en väl se som en liten tröst. Startade julafton hemma hos mamma & Inge med mysig frukost och julklappsspel. Sedan åkte jag och lillebror iväg och träffade pappa hos farmor och farfar, som vi alltid gjort, innan det var dags att åka iväg till Skara för att fira lite tillsammans med Jeppes familj. Flängigt som vanligt på julafton, men det blir ju så när en vill försöka träffa så många som möjligt. 
 
Jag och min snögge lillebror i hissen hos farmor & farfar. Har hört att röd är julens färg men kände att det vore dumt att göra undantag med det svarta. Lika bra att köra på samma färg som alltid. Fick åtminstone på mig en klänning och ett par strumpbyxor och det är fan i mig en bedrift bara det. 
 
Juldagen hade jag sett framemot så himla länge. Tidigare jular, då vi bodde uppe i Stockholm, struntade jag i att gå ut och partaja för att kunna spendera så mycket tid som möjligt med familjen, men det här året var det dags för utgång kände jag. Sprang runt i tusen affärer kändes det som för att hitta en bra outfitta och vi tjejer har haft en egen grupp för't på Facebook där vi laddat tillsammans för att äntligen få ses igen, allihopa samtidigt. Men istället för att dyka upp på förfesten med en påse med klirrande flaskor i hamnade jag här:
För ett tag sen skrev jag det här inlägget och det var väl lite det som var en utlösande faktor på juldagens eftermiddag. Dock har jag ALDRIG varit med om sådan smärta förut. Jag låg ihopkrupen på hallgolvet, hulkgrät och skrek rakt ut emellanåt och kunde inte ta mig upp förrän mamma kom hit och hjälpte mig. Det blev raka vägen till KSS, liggandes i baksätet på bilen. Ultraljud visade ingenting, inte blodproverna heller. Blindtarmen var ett frågetecken ett tag också men det blev uteslutet det med. Efter två timmar, och då det bestämts att jag skulle bli kvar över natten för ytterligare tester, släppte all värk utan en droppe smärtlindring. Blev något uppgiven på livet då ska ni veta. Visserligen skönt att slippa ha ont, men det kändes ju så ovärt med allting. Men, men. Kvar blev jag iallafall och fick åka hem igen igår på förmiddagen utan några egentliga svar på vad som hänt med mig. Kan ju bara hoppas att jag slipper gå igenom det fler gånger.
 
1

TJUGOFÖRSTA DECEMBER

Nu är det egentligen bara åtta timmars jobb kvar till julledigheten. Har, som jag skrivit tidigare, noll julkänsla det här året och det trots att vi köpte gran igår som vi klädde tillsammans på kvällen. Om inte det hjälper så känns det lite som ett hopplöst fall. Jag får la skita i julfeeling det här året helt enkelt. Idag spöregnade det när jag kom ut från jobbet. SÅ jävla tråkigt! Har några dagar också slagits lite med tankarna kring att jag tycker att jag egentligen kanske inte är värd någon ledighet det här året. Vet att det beror på att jag i vanliga fall ser ledighet som en belöning och något jag bara förtjänat om jag jobbat mycket/städat färdigt/planerat ordentligt t.ex och det är ju inte så den sista delen utav det här året har sett ut för mig. Försöker dock slå bort dom tråkiga tankarna och tänka att det kanske är denna julen jag förtjänar, eller framför allt BEHÖVER, min ledighet allra mest.
 
Om en liten stund tänkte jag faktiskt krypa ner under täcket i sängen och lyssna på ljudbok i hopp om att somna i någorlunda tid. Har dock sovmorgon imorgon och börjar inte jobba förrän klockan tolv så det är väl inte hela världen så sett, men att vända på dygnet är inget jag föredrar. Innan det blir sängen ska vår lille gosse, som han kallas en del för här hemma, ut på kvällspromenad. Halvkul i detta väder men en måste ju.

Tänker aldrig någonsin sluta tjata om hur mycket jag älskar den här lille körven. ♥