NÄR EN ÄR NÅGOT KÄNSLIGT...
Var hälsade, era små jävlar. 

Sitter i skrivande stund hos frissan med blekmedel och toning och folie i hela lillhuvudet. Alldeles nyss njöt jag utav detta, att bli ompysslad och att ha lite lugn och ro efter en intensiv dag på jobbet. Alldeles nyss var detta alltså och inte nu mer. Tanken på att Lowe är hemma själv slog mig nämligen och pang bom sa det, så fick jag en klump i magen och jag vill inget annat än att springa hem för att se att allt går bra. Lille körven vettni. Jädrar, va go han är! Kan ni först hur mycket jag älskar honom? Hepp, det kan ni inte. 

Nu har min fot somnat också så jag får väl störa mig på det samtidigt som jag ska försöka andas mig igenom den lilla ångesten över Lowe som kommit krypande. Herregud. Har jag sagt förut att jag är överkänslig ut i fingerspetsarna? 

PÅ MITT JOBB FÅR EN HÖRA DET MESTA
En dag förra veckan spelade jag memory med en femåring på jobbet. Efter en liten stund fick vi publik i form av en annan femåring som givetvis hejade på sin kompis och kom med riktigt uppmuntrande ord som: "men vem är det som bara har TVÅ par?"... 
 
Efter en stunds spelande så valde femåringen jag spelade emot att briljera genom att vända upp två par på samma gång. (För er som inte jobbar på förskola eller träffar barn så ofta - barn är sinnessjuka vad gäller att ha bra minne!). 

Åskådarbarnet skrattar och säger: Men va? Hur gjorde du det där?
Det spelande barnet säger: Ett litet trolleri. 
Barnen skrattar tillsammans.
Det spelande barnet forsätter: Nej, det var inget trolleri. Det är var min hjärna som hjälpte mig, den gör så att jag kommer ihåg bra, eller hur Emma?
Jag svarar att så är det ju. 
Åskådarbarnet sitter tyst en stund innan hen vänder sig mot mig och mina två stackars par och med allvar i rösten säger: Men Emma... har inte du någon hjärna då?

Glad ändå - trots sämst i världen på memory och tydligen saknar hjärna.
IMORGON SKA JAG BLEKA FJUNEN
 
 ↑ Imorgon ska det här trasslet till hår få sig en omgång med färg hos frisören. Plånboken vrålar hysteriskt nej men vad gör en inte? Efter att ha gått runt med jordens vidrigaste utväxt alldeles för länge kommer morgondagens besök vara värt varenda öre. Har dock fortfarande inte bestämt mig för om jag ska bli mer eller lite mindre blond. Älskar att ha  typ samma nyans på håret som Elsa i Frost samtidigt som jag skulle vilja prova något mer naturligare, men jag vettifan alltså. Ångrar mig cirka varannan timme, så vi får väl se hur jag ser ut när jag är klar. Det kan ju iallafall inte bli sämre. 
 
Just nu sitter jag & sambon i soffan och göttar oss. Eftersom att vi sällan är ledig ihop på helgerna passade vi på att mysa te't lite extra idag med både pizza och choklad. Tänka sig va? På en helt vanlig måndag! Sanslöst vad en tar ut svängarna ibland alltså. #yolo 
 
Nu ska jag googla vidare på "blonda nyanser" och se om jag kan hitta någon bra inspiration för imorgon, och det lär jag väl sitta med fram till klockan 21:00, då det är det dags för mitt favoritprogram — Heja Sverige. Har sagt det förut och säger det igen, att har ni inte tittat på't så gör det. Världens bästa program är det.